Vad är syftet med den svenska skolan?

Min bästa kompis har flyttat till Wien, som gemensam måndagsaktivitet på Skype bestämde vi oss för att se Klass 9A tillsammans på SVT Play, och nu får det vara nog. Bloggens syfte såhär inledningsvis är att skapa en tydlig förväntning på mig och mitt kommande arbete och ikväll garanterar jag att jag kommer att högprioritera skolan.

Som elevrådsordföranden i ettan på gymnasiet åkte jag och samma bästa kompis på elevrådskongress. Under ett workshoppass fick vi blunda och uppleva ett tankeexperiment inspirerat av Bengt-Erik Anderssons bok Spräng skolan.

– Tänk dig att vi spränger alla skolor, stryker över ordet i alla uppslagsböcker och överallt i övrigt där det står samt slutar nämna det tills ingen längre vet vad ordet ens betyder. Nu skall vi skapa sättet där alla människor rustas på bästa sätt för livet. – Vad skall vi lära oss? – Hur skall vi lära oss? – Vem skall lära oss? – Var skall vi lära oss? – När skall vi lära oss? – Blir skolan som den är idag…?

När jag kommit ur gymnasiet och började plugga företagsekonomi på universitetet fick jag lära mig att för att en verksamhet skall bli verkligt framgångsrik behöver den vara:

Effektiv – Göra rätt saker

Produktiv – Göra saker rätt

Att ”göra rätt saker” bedömdes vara högsta prioritet. Det spelar ingen roll hur bra man gör något om man ändå gör fel sak… – Vad skall då skolan göra? – Vad är egentligen syftet med den svenska skolan?

Dagens skola skall rusta dagens generation unga att inte bara ta utan också skapa jobben som skall finnas i Sverige 2050 och bortom det. Ännu viktigare jämte det är att få goda förutsättningar för att leva ett njutbart liv och att skapa lösningar på vår tids stora utmaningar. För att veta att skolan gör rätt sak måste vi därför ha en tydlig vision för Sverige.

Jag hör ingen konstruktiv debatt om syftet med skolan. Istället hör jag en tuggummi-, mobil-, keps-, och ordningsbetygsdebatt om hur skolan skall kunna återgå till att bli som den var förr, om hur elever skall återgå till att vara mer som de var förr och hur lärare skall kunna vara mer som förr. Men utbildningen som gjorde att vi kunde skapa 1950-talets Sverige är inte relevant för skapandet av 2050-talets Sverige. Bara en dåre försöker lösa nya problem med samma gamla lösningar…

Utifrån vad vi vill med Sverige tror jag att vi behöver revidera kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget i grunden men också komplettera med ett viktigt färdighetsuppdrag då färdigheter blir minst lika viktiga som faktakunskaper i en alltmer informationsintensiv och snabbutvecklande tid.

– Hur mycket kreativitet, innovationsförmåga, entreprenörskraft, självförtroende, självkänsla, motivation, målmedvetenhet och samarbetsförmåga behöver dagens generation unga för att kunna skapa det Sverige vi vill ha 2050?

– Hur mycket kreativitet, innovationsförmåga, entreprenörskraft, självförtroende, självkänsla, motivation, målmedvetenhet och samarbetsförmåga får unga i skolan idag?

En av eleverna säger i ett av avsnitten: – Skolan är grunden som jag skall bygga resten av mitt liv på. Med en svajig grund blir det inget bra…

För mig är det en motiverande tanke hur Sverige skulle bli om alla fick en god skolgång i en skola som lär ut rätt saker på rätt sätt.

Efter att ha sett kvällens avsnitt började vi diskutera intensivt och min bästa kompis utbrast: – Du har ett större ansvar för det här nu. Du sitter på ett förändringsmandat. Varför tar inte Grön Ungdom och Miljöpartiet ansvar för att vrida skolans utveckling en gång för alla? Jag spann vidare: – Tänk om jag kunde få expertinput från pedagogerna i Klass 9A på stört, få veta vad de skulle göra om de hade mandatet att reformera skolpolitiken, resursfördelningen, lärandemålen, pedagogiken, lärarutbildningen, rättsäkerheten… Kontringen från andra änden Skype kom direkt: – Bjud in dem då!

Min bedömning är att intresset för skolpolitik växer allt snabbare i Grön Ungdom, inte minst på lokal nivå. Grön Ungdom i Stockholm anordnar t.ex. skolpolitiskt möte i veckan som ett första steg för ökat arbete på området. Miljöpartiet påbörjar nu partiprogramsrevidering vilket bäddar för att koppla rejäla helhetsgrepp kring olika politikområden med en ännu högre ambitionsnivå än vanligt. Imorgon skall jag delta på den första riksdagsgruppen sedan jag tillträdde. Då skall jag boka möten med riksdagsledamöterna som arbetar med skolpolitiken som första steget för min ökade insats på området. Till dess skall jag drömma om att kunna bjuda in brett till samtal mellan gröna och icke-gröna, elever och olika samhällsaktörer, pedagogerna från Klass 9A och andra experter om framtidens svenska skola – dess syfte och utformning. Snart.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Vad är syftet med den svenska skolan?

  1. Hilda skriver:

    Bra start, Rebecka! Tror jag nämnde det när vi sågs för några veckor sen men att det är väldigt intressant att jämföra gamla läroplaners yttersta mål med den tid de skapades i. Att de har gått från att vilja skapa människor som tror på kung och fosterland på trettiotalet, till människor som kan tänka kritiskt på fyrtiotalet till individualister idag…och detta står alltså som högsta mål, över att lära sig allt annat! Säger mycket om utvecklingen i samhället. Hej!

  2. Niclas Ihrén skriver:

    Hej Rebecka,
    Det var roligt att se att du tar upp detta ämne och jag håller verkligen med dig. Perspektivet i skoldebatten idag känns närmast världsfrånvänt. Det är som att vi vänder framtiden ryggen fullständigt och backar in i den, enbart diskuterande det som möjligen var väsentligt för 50 eller i bästa fall för 20 år sedan.

    Men jag kan glädja dig med att det finns progressiva aktörer som tänker framåt. I ett projekt tillsammans med en av de största privata aktörerna på skolscenen gjorde jag ett projekt i våras där vår utgångspunkt var precis som du beskriver: Om vi tänker bort allt som finns idag, och istället fokuserar på vad vi vill skapa för att unga människor skall kunna möta framtidens utmaningar väl förberedda, var hamnar vi då?

    Detta är radikal innovation, och jag kan lova dig att de skolmodeller man då hamnar i ligger väldigt långt från det Jan Björklund talar om.

    Och ännu mer spännande: som ett resultat av projektet byggs en skola utifrån en del av dessa tankar just nu. Om du är nyfiken kan jag skvallra lite…

    /Niclas

  3. Robin skriver:

    Jag är helt och hållet med på att något verkligen måste göras åt skolan. Det blir bara mer pinsamt uppenbart för varje mätning som görs i området. Men det är självklart en jätteuppgift! Man ska nog akta sig för att dra i alla tåtar på en gång och därmed få in samtliga idéer som man ska koka ihop till ngt nytt och spännande (som man gjort upprepade gånger med blandad framgång de senaste decennierna). Eftersom du ändå nämnde ekonomi så tycker jag det ändå ska nämnas att många företag som behöver förbättra sig ofta genomför en studie i best-practice. Dvs man studerar liknande processer för att se vad andra gör är rätt. Det kan man tillämpa inom skolans utveckling också.

    Precis på andra sidan pölen i bastuns förlovade land så har de ett av de bästa skolväsenden i världen. Det är ett land med jämförbara förhållanden som Sverige, varför uppfinna hjulet igen, och igen, och igen när man kan se vad som uppenbarligen fungerar i ens närhet? Det tror jag är rätt ände att börja i.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s