Därför vill(e) jag vara språkrör för Grön Ungdom

För ett litet tag sedan gick jag igenom gamla dagboksanteckningar och blogginlägg. Tycker alltid att det ger så himla mycket att se tillbaka. Då finner jag ofta vilka saker som liksom blir framgångar och motgångar om och om igen, mönster utkristalliseras men också att jag faktiskt lärt mig en massa saker som jag en gång trodde var omöjliga och därmed kanske skall våga tro att de där sakerna som jag ser som omöjliga nu inte är det.

Bland det roligaste som jag hittade den här gången var mitt allra första blogginlägg som jag skrev idag för exakt ett år sedan för att förklara varför jag ville bli språkrör. På den tiden var min bloggheader en grusgång och min twitterbild ett vitt ägg på orange botten för att jag inte fattat hur man bytte bilder än.

Det jag tycker är så särskilt fint med just det här fyndet är att jag fortfarande står för precis det här! Jag har insett att det inte går att arbeta med alla frågor samtidigt så därför jobbar jag inte med alla de områden som jag pratar om här och jag har också börjat se det som önskvärt ibland att också prata om problembilden och inte bara lösningarna för att förklara vad det är ens lösningar egentligen är till för att lösa. Men i övrigt är det nästan precis samma sak nu som då och det känns bra och också som något jag vill dela med mig av för det betyder att våra drömmar och visioner är precis så bra som de skall vara med eller utan ”erfarenhet”.

Och såhär såg det ut, mitt allra första inlägg på bloggen för precis ett år sedan:

(Bilden var pytteliten för jag hade heller inte fattat hur man redigerade storleken än.)

Hej och hjärtligt välkommen till min blogg! Här kommer jag att blogga om vad jag gör och tänker och om ny, grön, smart, attraktiv och entreprenöriell politik – i egenskap av mig själv och om en dryg månad i egenskap av språkrör för Grön Ungdom om jag blir vald. Bloggens utseende och upplägg kommer att utvecklas över tid.

Igår blev det i alla fall officiellt att jag är valberedningens förslag tillsammans med Björn Lindgren. Det känns helt fantastiskt. Med anledning av det tänkte jag att det vore på sin plats att jag presenterar mig själv, vad jag gjort och framför allt vad jag kommer att göra om jag blir språkrör.

De som känt mig länge lär nu tro att min karaktär förfallit. Jag har varit väldigt tydlig genom livet med att jag inte skall hålla på med miljö, aldrig politik och verkligen aldrig någonsin i ett ungdomsförbund. Jag har spelat musik och teater, drömt om att bli regissör, tyckt att människor är viktigare än miljö, avskytt pajkastningspolitiken, sagt att jag aldrig kommer köpa ett helt politiskt paket och att ungdomspolitiken är alibiverksamhet som inte levererar reell politisk makt. Så varför vill jag nu bli forward i det gröna ungdomslandslaget?

Allting började egentligen på en sanddyn utanför Timbuktu. Jag och min bästis hade dragit dit efter studenten för att backpacka runt i regionen, men när vi kom till norra Mali upptäckte vi att området helt börjat utrymmas på västerlänningar till följd av eskalerande väpnade konflikter. En dag stod vi med en ung man från Timbuktu på en sanddyn utanför staden. Han tittade ut över Sahara och sa: – Kan ni förstå att vi brukade odla mat här? Vi letade förbryllat efter en oas med blicken eller vad som helst som skulle ge hans ord lite förklaring tills han fortsatte: – Klimatet förändrades, allting förändrades. Med sinande grundvatten hade maten blivit allt mer knapp vilket förstärkt stamrivaliteten och övergått i väpnade strider.

Klimatförändringarna klassas av FN:s klimatpanel IPCC som vår tids största hot mot världsfreden och det finns en anledning till det. För mig är klimatfrågan långt ifrån den enda viktiga frågan men en fråga som visar hur allting hänger samman och varför politiken nu snabbt behöver ställa om för att leverera politiska lösningar på framtidens stora och alltmer globala utmaningar. Jag bestämde mig där och då för att göra vad som står i min makt.

Fortfarande ratade jag partipolitiken men började jobba som projektledare för en global projektplattform för klimatentreprenörer, startade ett företag kopplat till frågorna, lyfte frågorna som styrelseledamot i LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, började plugga statsvetenskap och var med och startade en organisation som skapar synergier för hållbar utveckling mellan studenter och företag. Jag började också följa och påverka FN-processerna kopplade till hållbar utveckling och klimat inifrån, som officiell svensk ungdomsrepresentant i regeringsdelegationerna till FN:s kommission för hållbar utveckling i New York och FN:s kommission för hållbar stadsutveckling i Rio de Janeiro och på eget initiativ vid klimattoppmötena i Köpenhamn och nu senast i Mexiko.

När jag tillslut kom i kontakt med Miljöpartiet första gången blev jag chockad. Här fanns en otroligt levande interndebatt jag inte räknat med att hitta i något politiskt parti, en genuin medvetenhet om hur det är en förutsättning för att kunna utvecklas minst lika snabbt som världen man skall förhålla sig till och utveckla och en koppling mellan moderförbund och dotterförbund som var allt annat än alibimässig. Jag bestämde mig för att ge det ett försök, har nu suttit i förbundsstyrelsen under ett års tid, är nyvald till miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad och blir bara mer och mer övertygad. Jag är långt ifrån ensam. Grön Ungdoms medlemsantal har fördubblats på bara de senaste månaderna.

Jag har en mycket tydlig bild av vad jag vill stå för om jag blir språkrör –en helt ny era av ny, grön, smart, attraktiv och entreprenöriell politik – politik som tar sig an de stora möjligheterna och de stora utmaningarna – som verkligen gör skillnad och känns.

Om en entreprenör skulle sluta att förhålla sig till de aktuella möjligheterna och utmaningarna och istället fastnade i att kritisera vad andra inte lyckas med skulle vederbörande snart vara konkurssatt. I en politisk era av alltför mycket populism finner jag att det är fullt möjligt för personer att bli politiker utan att leverera. Däremot ser jag att det skadar och underminerar hela politiken som sådan och därmed våra möjligheter att skapa en bättre värld tillsammans på demokratiska grunder. Det är så mycket lättare att kasta paj på andra än att själv ta fram politiska lösningar som är perfekt utformade men jag lovar, dyrt och heligt, att detta kommer att vara mitt enda fokus om jag blir språkrör.

2014 är det val och tills dess vill jag att Grön Ungdom och Miljöpartiet tar de sista stegenfrån alternativ till ett alternativ. Vi skall inte bara reagera, vi skall regera och vara ett statsbärande parti med politiska lösningar för allt vi vill skall bli möjligt.

De frågor jag vill fokusera allra mest på är hur skola, entreprenörskap, näringsliv, forskning, kommersialisering av forskning samt utrikespolitik sammantaget kan ta Sverige till internationell pionjär på clean-tech och grön ekonomi. Samtidigt vill jag verka för ett samhälle som fokuserar och levererar det som verkligen betyder något för oss – livskvalitet – och som är förenlig med rättvisa, inklusive global och intergenerationell. Utöver det vill jag högprioritera integritet, migration och antidiskriminering.

Under min första timme i FN-skrapan presenterade kommissionen för hållbar utvecklings ordförande under öppningsceremonin hur hon såg på vår värld. Med djup röst och händerna hårt knutna runt bordskanten sade hon: – We´re living in the time of crisis; the food crisis, the climate crisis, the finance crisis… På helgen åkte jag till Harvard Business School för att delta i ett klimatseminarium arrangerade av studenter. En av dem avslutade: – This is gonna be such a challenge; this is gonna be so much fun!

I den andan vill jag att partier, ungdomsförbund och andra grupper och institutioner i samhället gemensamt tar sig an våra gemensamma och största utmaningar och möjligheter att Miljöpartiet och Grön Ungdom går före – inte bara som föredöme inom Sveriges gränser utan också internationellt som en del av den globala gröna rörelse vi är.

Shit happens – i vår tid mest hela tiden – men shift happens too. Vi behöver göra politiken glödhet igen och jag tror på att vi gör det genom att arbeta stenhårt med att leverera lösningar på de verkligt stora utmaningarna i vår tid. Det blir inte en liten enkel utmaning, faktum är att jag inte kan tänka mig en större, men det skall banne mig bli kul.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s