Björklunds skola dödar kreativitet

Läs gärna min debattartikel som ger försmak på hur skolan skall moderniseras i grunden när Sverige får sin första gröna skolminister.

Newsmill, Publicerad: 2012-08-20 09:08

Språkrör Grön Ungdom: Idag får Jan Björklund ha skoldebatten i princip i fred och där bedriva sin kraftmätning mot Sveriges alla elever att spotta ut tuggummit, ta av sig kepsen och sitta tysta och lyssna.

Nu har Sveriges gymnasieelever återvänt till skolbänken efter sommarlovet – men varför då, egentligen? Varför ska vi gå i skolan, egentligen? Och hur måste gymnasieskolan moderniseras för att vara relavant i vår tid? Det är frågan jag vill ha i centrum av skoldebatten. Har du hört den debatteras?

Idag får Jan Björklund ha skoldebatten i princip i fred och där bedriva sin kraftmätning mot Sveriges alla elever att spotta ut tuggummit, ta av sig kepsen och sitta tysta och lyssna. Men vad de får är en skola som förändrats skrämmande lite de senaste 50 åren. Det gör att den är byggd i ett industrisamhälle, för ett industrisamhälle och för att reproducera ett industrisamhälle. Dessutom är den byggd som en industri. Här paketeras vi efter åldersgrupp, klassificeras efter prestanda och får lära oss rätt svar på ett standardiserat sätt.

Den största skillnaden mellan den gröna visionen för skolan och den borgerliga ligger i kunskapssynen. Björklund menar att svensk skola körts i botten under två decennier av vanstyre där man vikt pappersflygplan och definierat begrepp istället för att ”lära sig något riktigt”. Hans svar på detta är katederundervisning och en skola som styr mot gårdagens faktarabblande utantillkunskaper. Men bilden är mer komplex än så. Den svenska skolan är inte ”körd i botten”, även om det finns oerhört mycket att göra. Att jämföra resultat över tid inbegriper att synen på kunskap måste vara konstant över tid, vilket vore katastrofalt. Vi gröna vill se en framtidsinriktad skola med en bredare kunskapssyn där analysförmåga och förmåga att hitta information och placera den i en kontext är centralt. Vår tid präglas av förändring och dagens kunskaper är i vissa fall värdelösa imorgon. Rätt svar idag är fel svar imorgon.

För att kunna hitta nya svar och bryta ny mark behöver vi självförtroende, självkänsla, kreativitet och innovationsförmåga. Vi behöver också en känsla för vad vi tycker är viktigt och för hur världen hänger samman. En tidsenlig skola som skulle utveckla just det står i skarp kontrast till dagens skola som bevisats döda ungefär 70 % av den kreativitet och förmåga att se olika lösningar som elever har med sig till uppropet i första klass. Det är därför det är bråttom att utforma skolan på ett radikalt annorlunda sätt. Elever behöver lära sig i den verklighet de ska vara en del av och utveckla, göra framgångar och misstag på riktigt och lära sig av dem.

Regeringen gör om gymnasieskolans yrkesutbildning så att den inte ger grundläggande behörighet till universitet och högskola. Man vill även införa 1-2åriga gymnasieprogram. I nästa andetag säger man att morgondagens arbetsmarknad kommer vara mer osäker och mer skiftande än någonsin förr, att man måste vara beredd att utbilda sig och byta yrke under livet. Men om dagens gymnasieelektriker är morgondagens barnmorska, hur går regeringens reformer då ihop med morgondagens otrygga arbetsmarknad? Vi kan inte ge upp människor vid femton års ålder, eller säga att de inte får en ny chans senare i livet att utbilda sig och byta yrkesbana.

Skolans utmaningar kräver svar på svåra frågor. Frågor som handlar om mycket svårare saker än hur elever ska bli bättre på blindkartor eller hur man får dem att ta av sig kepsen. Vi behöver vrida tuggummidebatten till att handla om skolans egentliga syfte och väl i regering vrida skolans fokus från rätt svar till nya svar. Det är en av de absolut viktigaste förändringarna för att modernisera Sverige.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Björklunds skola dödar kreativitet

  1. Elin Hylander, styrelseledamot Grön Ungom Örebro skriver:

    Bra skrivet! Jag håller med, syftet med skolgången måste verkligen verkligen diskuteras! När jag är färdigutbildad lärare om fyra år, kommer jag ha läst nitton år i gratis skola. Vad har jag lärt mig? Är det relevant för mig eller samhället? Alla skrattar åt programmet ”Är du smartare än en femteklassare?”, men att ingen minns informationen vi ”lärde” oss i femman är ju snarare tecken på att det är information som är irrelevant för vårt dagliga liv och som ingen minns för att man aldrig använder den.
    Vi måste fokusera på vad syftet med skolan ska vara innan vi tar fram nya betygskriterier eller kursplaner, för vet vi inte vad målet bör vara är det klart att de spridda skurarna inte får någon effekt..
    Och ärligt talat tror jag inte att Jan Björklunds egentliga tanke med skolan är att elever ska lära sig lyda order. Han har bara inte haft syftet som grund för besluten..

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s